Min väninna och jag såg som ni förstår filmen om Marie krøyer.
Det var bra!!
Det var ju ingen lycklig och rolig film, utan egentligen ganska hemsk.
Ändå fångade den in mig i sin handling om den manodepressiva Sören och allt vad Marie och deras dotter fick stå ut med.
Det var fint filmat och att man känner igen tavlorna (som jag sett live) och andra vyer var riktigt bra.
Se den!
3 kommentarer:
Ibland behöver man se sånna filmer också!
Kram
Jag ska på bio i kväll.
Hypnotisören.
Boken var kanon. Vi får väl se om filmen kommer att vara lika bra.
Kram!
Funderar på att se den...men en sorglig film kanske inte är rätt just nu...
Kram på dig!
Skicka en kommentar